Forskningsöversikter och artiklar

Metaanalyser och forskningsöversikter från 2020 och framåt uppdelade i diagnosområden

Diagnosövergripande översikter

Leichsenring F. et al. (2023). The status of psychodynamic psychotherapy as an empirically supported treatment for common mental disorders – an umbrella review based on updated criteria. World Psychiatry 2023;22:286–304.

I artikeln granskades metaanalyser av psykodynamisk terapi från de två senaste åren. Analysen gjordes enligt den metod som utarbetas inom GRADE (Grading of Recommendations, Assessment, Development and Evaluations). GRADE är ett system för att bedöma osäkerheter, risker och sammantagen evidensstyrka i forskningsresultat. Det är detta system som bland annat Socialstyrelsen och SBU i Sverige ska använda sig av då en metods evidensstyrka graderas. Resultatet av analysen blev att det finns stark evidens för psykodynamisk terapi vid depression och somatoforma störningar och måttlig evidens för psykodynamisk psykoterapi vid ångesttillstånd och personlighetsstörningar. Författarna beskriver hur man enligt de nya GRADE-kriterierna har tre nivåer på hur starkt en behandling rekommenderas i sjukvården: ”mycket starkt”, ”starkt” och ”svagt”. Deras slutsats är att för de fyra diagnosgrupper de analyserat är den mest lämpliga rekommendationsgraden ”starkt”.

Artikeln finns gratis tillgänglig i fulltext på: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10168167/

 

Peter Lilliengren (2023). A comprehensive overview of randomized controlled trials of psychodynamic psychotherapies. Psychoanalytic Psychotherapy, 37:2, 117-140, DOI: 10.1080/02668734.2023.2197617

I artikeln redovisas samtliga randomiserade studier (studier där patienter slumpvis fördelats till psykodynamisk terapi eller någon form av kontroll) av psykodynamisk terapi som hittills från och med 1967 till och med 2022. Totalt 298 studier. De diagnosområden som oftast har behandlats har varit depression, psykosomatiska tillstånd, ångest och personlighetsstörningar. Sammantaget är psykodynamisk terapi som regel bättre än inaktiva kontroller och lika bra som andra psykoterapimetoder som KBT.

Artikeln finns gratis tillgänglig i fulltext på: https://doi.org/10.1080/02668734.2023.2197617

Depression

Driessen, Dekker, Peen, Van, et al. (2020) The efficacy of adding short-term psychodynamic psychotherapy to antidepressants in the treatment of depression: A systematic review and meta-analysis of individual participant data. Clinical Psychology Review, 2020, 80, 101886

Sju RCT med sammanlagt 482 patienter som jämför antidepressiva med antidepressiva plus psykodynamisk terapi (PDT). Tillägg av PDT gav en lite bättre effekt vid avslut (d = 0,26) och en måttlig effekt vid uppföljning (d = 0,50). Uppföljning skedde vanligen efter ett år.

 

Smith, M. M., & Hewitt, P. L. (2024). The equivalence of psychodynamic therapy and cognitive behavioural therapy for depressive disorders in adults: A meta-analytic review. J Clin Psychol. 2024;1–23.

En metaanalys som jämför PDT med KBT vid depression enligt en metod för ekvivalenstestning som medger säkra slutsatser om det kan finnas mer än en minimal skillnad mellan metoderna. Endast studier på engelska där depressionsdiagnosen ställts genom en strukturerad intervju, terapierna varit manualbaserade och innehållit minst sex samtal per patient inkluderades. Totalt ingick nio studier med 572 patienter i PDT och 509 i KBT. Analysen visade att PDT har lika god effekt som KBT vid depression.

 

Wienicke FJ, Beutel ME, Zwerenz R, et al. (2023). Efficacy and moderators of short-term psychodynamic psychotherapy for depression: A systematic review and meta-analysis of individual participant data, Clinical Psychology Review (2023), https://doi.org/10.1016/j.cpr.2023.102269 

En metaanalys av 11 RCT av korttids psykodynamisk terapi (PDT) fram till september 2022 där det gick att få tillgång till de enskilda patienternas data. Totalt ingick data från 771 PDT-patienter. Effektstorleken för PDT jämfört med kontrollgrupp var 0,62 vilket är en medelstor effekt. Effekten av PDT var större vid långvarig depression.

Ångest

Papola, Ostuzzi, Tedeschi et al. (2022), Comparative efficacy and acceptability of psychotherapies for panic disorder with or without agoraphobia: systematic review and network meta-analysis of randomised controlled trials. The British Journal of Psychiatry 221, 507–519. doi: 10.1192/bjp.2021.148 

I analysen jämfördes tio olika psykoterapier vid paniksyndrom. Slutsatsen blev KBT och PDT var de bästa behandlingarna jämfört med TAU och att båda är rimliga förstahandsval vid paniksyndrom.

 

Qiqi Zhang, Pengcheng Yi, Gi Song, Kangkang Xu, Yi Wang, Jiayuan Liu, Zhao Chen, Haifeng Zhang, Lijun Ma, Wen Liu, Xiaoming Li. (2022). The efficacy of psychodynamic therapy for social anxiety disorder – A comprehensive meta-analysis. Psychiatry Research, 309, 114403

Tolv RCT med totalt 1213 patienter. Sju jämförde med KBT, tre med annan aktiv behandling och sex med inaktiv kontroll. Jämfört med inaktiv kontroll var effektstorleken för PDT 0,77. Jämfört med KBT fanns ingen skillnad i effekt.

Personlighetssyndrom/-störningar

Keefe, J. R., McMain, S. F., McCarthy, K. S., Zilcha-Mano, S., Dinger, U., Sahin, Z., Graham, K., & Barber, J. P. (2020). A meta-analysis of psychodynamic treatments for borderline and cluster C personality disorders. Personality Disorders: Theory, Research, and Treatment, 11(3), 157–169.

Sexton RCT avseende Borderline (sex) samt kluster C (tio). Studier av Borderline hade generellt högre kvalité och innehöll ofta aktiv kontroll vilket kluster C studier inte gjorde. Sammanfattningsvis var PDT effektivare än kontroller och lika effektivt som andra psykoterapimetoder. Skillnaderna till fördel för PDT bibehölls under uppföljning som i snitt var 14 månader.

 

Leichsenring F, Fonagy P, Heim N, et al. Borderline personality disorder: a comprehensive review of diagnosis and clinical presentation, etiology, treatment, and current controversies, World Psychiatry 2024;23:4–25.

Borderline personlighetsstörning, eller emotionellt instabil personlighetsstörning som den heter i ICD-10, har länge haft en viktig plats i psykodynamisk teori och forskning. I artikeln presenteras det aktuella forskningsläget. Den övergripande slutsatsen är att psykoterapi bör vara primärbehandling vid borderline. Vad gäller behandlingsutfall ger psykoterapi god effekt med medelstora effektstorlekar på mellan 0,5 och 0,65. De olika etablerade psykoterapimetoderna ger lika god effekt på gruppnivå. De mest utforskade psykodynamiska metoderna är mentaliseringsbaserad terapi (MBT) och överföringsfokuserad terapi (TFP). De mest utforskade KBT-formerna är dialektisk beteendeterapi (DBT) och schema terapi (ST). Dessa fyra modeller beskrivs översiktligt i artikeln.

Artikeln finns gratis tillgänglig i fulltext på: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC10786009/

Funktionella somatiska tillstånd

Abbass A, Town J, Holmes H, et al. (2020).Short-Term Psychodynamic Psychotherapy for Functional Somatic Disorders: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials. Psychotherapy and Psychosomatics; 2020;89:363–370, https://doi.org/10.1159/000507738 

Metaanalys av 17 RCT som visar att PDT är bättre än minimal behandling, sedvanlig behandling och väntelista. 5 av RCT jämför med annan psykoterapi. Här syns inga skillnader i effekt. Slutsatsen är att PDT är ett effektivt behandlingsalternativ för dessa tillstånd.

 

Äldre översikter

Abbass, A.A., Hancock, J T, Henderson, J, Kisely, S. (2006). Short-term psychodynamic psychotherapies for common mental disorders. Cochrane Database of Systematic Reviews, 4.: Art No CD004687. Resultaten tyder på att korttids-PDT är effektivt för patienter med icke-psykotiska psykiska problem.

Bateman. A. & Fonagy, P. (2008). 8-year Follow-Up of Patients Treated for Borderline Personality Disorder: Mentalization-Based Treatment Versus Treatment as Usual. AJP in Advance, March 17, 2008. (dol: 10.1176/appl.ajp.2007.07040636).

Clarkin, J. F., Levy, K. N., Lenzenweger, M. F., Kernberg, O. F. (2007). Evaluating Three Treatments for Borderline Personality Disorder: A Multiwave Study. Am J Psychiatry;164:922-928.

Cuijpers, P., van Straten, A., Andersson, G. & van Oppen, P. (2008). Psychotherapy for depression in adults: A meta-analysis of comparative outcome studies. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 76, 909–922.

Gerber, A. J. et al. (2011). A Quality-Based Review of Randomized Controlled Trials of Psychodynamic Psychotherapy. Am J Psychiatry 168:1

Hau, S. och Leuzinger-Bohleber, M. ed. (2005). Position Paper on Psychoanalytic Therapy. Deutsche Gesellschaft für Psychoanalyse (DGPT). På basis av denna genomgång har det tyska vetenskapsrådet godkänt PDT i upp till 100 timmar som vetenskapligt grundad behandling för alla typer av psykisk ohälsa hos vuxna.

Holmqvist, R. och Phillips, B. (2008). Vad är verksamt i psykoterapi? Stockholm: Liber förlag.

Leichsenring, F. (2009). Psychodynamic Psychotherapy: A review of Efficacy and Effectiveness Studies. I R.A: Levy & J.S.Ablon (eds) Handbook of Evidence-based Psychodynamic Psychotherapy. Bridging the Gap between Science and Practice. New York: Humana Press.

Leichsenring, F. et al. (2009). Short-Term Psychodynamic Psychotherapy and Cognitive-Behavioral Therapy in Generalized Anxiety Disorder. A Randomized, controlled Trial. Am J Psychiatry, 166:8: 875–881.

Leichsenring, F. & Rabung, S. (2011). Long-term psychodynamic psychotherapy in complex mental disorders: update of a meta-analysis. British Journal of Psychiatry, 199, 15-22.

de Maat, S., de Jonghe, F. , Schoevers, R, Dekker, J. (2009). The Effectiveness of Long-Term Psychoanalytic Therapy: A Systematic Review of Empirical Studies. Harvard Review of Psychiatry, Feb 2009, s. 1–22.

Midgley, N., & Kennedy, E. (2011). Psychodynamic psychotherapy for children and adolescents: a critical review of the evidence base. Journal of Child Psychotherapy,1-29.

Artiklar

APA Presidential Task Force (2006): Evidence-Based Practice in Psychology.

Barber, J.P. (2009). Toward a working through of some core conflicts in psychotherapy research. Psychotherapy Research, 19(1):1–12.

Lindgren, O., Folkesson, P., Almqvist, K. (2009) Psykoterapins g-faktor. Läkartidningen, 37: 2285–2288.

Sandell, R. (2006). Evidensbasering – ett omstritt projekt, Psykologtidningen nr 13:23–26.

Sandell, R. (2009). Den terapeutiska relationen – faktisk interaktion eller inre representation? Psykologtidningen nr 9:12–16.

Shedler, J. (2010). The Efficacy of Psychodynamic Psychotherapy. American Psychological Assosiation, 63(2)98-109.
.pdf Hela dokumentet  (pdf 194 kB)

 

Mer information hittar du via menyvalen i högerspalten!

 

 

 

Aktuellt om psykoterapiforskning

Regeringen fortsätter miljardsatsning på KBT:
– en vård utan valfrihet och förväntad effekt

Forskningsöversikter och artiklar
En sammanställning av aktuella forskningsresultat

Gerber et al
RCT-studier Psykodynamisk psykoterapi

Jonathan Shedler - The efficacy...
Utvärdering av psykodynamisk psykoterapi

Elva forskare granskar
Nödvändigt komplement till SoS riktlinjer

Skrivelser och remissvar
Psykoterapicentrums brev, skrivelser och uppvaktningar